ONEIRONAUT

Vi firade Storn på en stor fest. Vi var i en lokal ute i ödemarken. Vi skulle vara tvungna att lifta hem. Vi stod ute i snön då Johanna kommer cyklande och fixar allt. Jag hängde med Benny. Kom in till "stan". Skulle äta hamburgare innan krogen öppnade. Jag stod jättelänge och beställde jättemycket mat. Han som jobbade var jätterolig och jag var bekant med honom på något sätt. Han stod på händer bakom disken då jag bad honom. Alla applåderade. Fick maten men jag klagade på att dom hade glömt burgaren. Men jag hade den i handen. Gick och satte mig och åt med dom andra. Sen öppnade krogen! Det var ett fancy ställe, enormt. Inser att jag har värsta tråkiga klänningen medan alla andra tjejer har typ balklänningar och dessutom likadana boleros, eller bo-or eller vad man ska kalla det. Rosa med rosett. Och likadana små väskor. Jag går för att hänga in kappan. Där häger det en lång rad boleros och små väskor. Jag får ingen bolero/boa och jag får en konstig liten tygpåse istället för väska. Dessutom måste jag visa leg och registrera mig och dom gör en kreditupplysning på mig. Sen går jag till mitt gäng igen. Efter ett kort tag kommer en kvinna fram till mig och säger att det har blivit fel med min registrering. Enligt mina kreditkort och bensinkort så är jag inte 18 än. Men jag säger att jag varken har kreditkort eller bensinkort och att det måste vara en annan Josefin Jonsson som dom har förväxlat mig med. Hon tar med mig till vad dom kallar "The Witches Coven" som är en annan disk, där det står personal. Hon tar fram ett häfte och synar mig och börjar bläddra. Hon räcker mig häftet och säger "Kan du läsa det här högt för mig?" Det är en sorts ed som lovar att jag säger sanningen, där jag svär på fotosyntesen eller nåt. (Uppenbarligen till för naturforskare eller dyl.) Texten är liten och krumelurig och jag ser dåligt. Tydligen har jag för dålig inlevelse så hon bläddrar fram en ny sida där det står att jag svär på alla fiskarna i havet. Den duger inte heller och jag får svära på en massa andra saker. Tillslut så är hon ganska nöjd men hon är ändå lite fundersam och frågar vad jag egentligen gör och jag svarar att jag är konstnär. Då ler hon och nickar som att hon fattar grejen.